Birgit Schlyter
Hem E-bok Essäer/Artiklar Krönikor Anslagstavla Kontakt


E-bok


Utsiktsplats Istanbul: Berättelser från turkfolkens värld

Essäerna i den här boken grundar sig på mina egna möten med turkspråkiga miljöer i Turkiet och Centralasien. Alla kapitlen i den ursprungliga versionen från 2015 kan nu läsas här i en pdf-fil på 5 Megabytes.




De enda ändringar som gjorts är vissa omformuleringar och tillägg av årtal senare än det år då boken publicerades. En annan uppdatering är inlagda länkar till artiklar som jag skrivit efter bokens publicering eller krönikor som inte togs med i det ursprungliga manuskriptet. Svartvita bilder har ersatts med original i färg och nya färgbilder har satts in på tidigare tomma ytor. Geografiska namn utmärkta på de tre kartor som finns i början av essäsamlingen kan sökas i texten men är i de flesta fall inte medtagna i registret. Detsamma gäller författarnamn som nämns i texten och dessutom finns med bland referenser och rekommenderad litteratur. Namn och ämnesord i registret är inte klickbara, men de kan kopieras i sin helhet eller delvis och användas för sökning i e-boken. Sifferangivelser för individuella sidor blir då överflödiga och har därför tagits bort. I det skicket kan registret kanske kännas överflödigt, men det har ändå bibehållits och till och med utökats, då det utöver innehållsförteckning och referenser ger ytterligare fingervisning om bokens innehåll.


Från boksläppet den 27 oktober 2015 på Hedengrens bokhandel i Stockholm:




Istanbul är porten till turkfolkens värld – en värld som sträcker sig från Balkan och Anatolien genom det inre av Asien bort mot bergstrakterna och ökenlandskapen bland mongoler och kineser.

De turkspråkiga folken uppgår idag till närmare 150 miljoner och är en av de större folkgrupperna i världen. Deras geografiska domäner från östra Europa till det nordöstra hörnet av Asien breder ut sig inom ett till stora delar sammanhängande bälte motsvarande en tiondedel av jordens landyta.

Det numerärt största turkfolket är de cirka 70 miljoner människor som utgör majoritetsbefolkningen i dagens Turkiet, den främsta arvtagaren till det en gång så mäktiga och för Europa till och med skrämmande Osmanska riket. Turkiet påminner kanske mer än något annat land om det kulturhistoriska kontinuum som sträcker sig över den eurasiatiska landmassan – en kultursfär präglad av människors rörlighet, möten mellan språk, religioner, konstarter etc. och under det senaste årtusendet en allt vidare utbredning av turkisktalande folkgrupper.

Så gott som hela den turkspråkiga världen bortom Turkiet – främst då det vi i dagligt tal kallar Centralasien – befann sig under den sovjetiska eran inom den kommunistsocialistiska intressesfären. Efter Sovjetunionens upplösning för drygt 30 år sedan lever nu dessa turkfolk under helt andra betingelser än tidigare. Nya samhällsramar upprättas med kulturellt nytänkande och ett nytt språkbruk. Med de maktförskjutningar som ägt rum efter kalla krigets tidevarv har Centralasien fått ökad betydelse som en ny politisk joker mellan Europa och Fjärran Östern.




Juldisken 2015 på Hedengrens bokhandel i Stockholm.




KAPITELRUBRIKER


Turkiet i skuggan av Gezi · 21

Turan, Ergenekon och turkarnas röda äpple · 33

»Du är då en riktig turk« · 47

Kemalismen och de »vita« turkarna · 67

Från osmanska till turkietturkiska · 85

Turkiets litterära förvandling · 115

Hocas finurligheter och andra visdomsord · 139

Svenska Forskningsinstitutet i världsstaden Istanbul · 155


Uzbekistan efter Andizjan · 193

Västturkestan i kulturhistoriskt ljus · 20

Kvinnorösten från Kokand · 229

Uzbekistan firar sitt förflutna · 241

Språk och politik i det forna sovjetiska Centralasien · 265

Tillbaka till ett svunnet Östturkestan · 291


Tur och retur Turan · 315







Den första Bosporenbron sedd från höjden ovanför hamnen i Bebek.
Foto: Paul Schlyter.