PÅGÅENDE FORSKNING
Spiritualism och egyptomani i svensk konst från tidigt 1900-tal
I ett nystartat bokprojekt förbereds en biografi över en föga känd
men inte helt bortglömd svensk konstnär, Anna Cassel (1860-1937).
Omvärldens intresse för Anna Cassel har ökat avsevärt, då hon numera
anses ha varit den främsta promotorn och medskaparen av den konst som
under de senaste decennierna uppmärksammats genom utställningar av
målningar tillskrivna Hilma af Klint.
|
Svanen, 1914-1915. Hilma af Klint eller Anna Cassel?
Se Marty Bax, ”Hilma af Klint. Vom radikalen Pietismus zur
Anthroposophie”, i Vitanova-Kerber, Viktoria, & Helmut Zander (utg.),
Anthroposophieforschung: Forschungsstand – Perspektiven –
Leerstellen, De Gruyter Oldenbourg 2023, ss. 122ff.
|
De båda konstnärsvännerna Anna Cassel och Hilma af Klint ingick
i en krets av kvinnor inspirerade av teosofi och spiritualism
och så småningom antroposofi, vilket fick en avgörande
betydelse för deras måleri – en alltmer abstrakt och starkt
symbolladdad konst.
Hos Anna Cassels dominerar ett religiöst, delvis synkretistiskt
bildspråk – oftast bibliskt men allt emellanåt med inslag av
utomkristen, t.ex. fornegyptisk, mytologi.
|
En oljemålning av Anna Cassel från 1913. Originalet finns
hos Antroposofiska Sällskapet i Järna, söder om Stockholm,
och avbildas i boken Anna Cassel: The Saga of the Rose,
Stockholm: Bokförlaget Stolpe 2023, s. 27.
|
Ett exempel på Anna Cassels engagemang i fornegyptisk
monumentalkonst och hieroglyfer är en möbel som funnits i
hennes familj och som tros ha målats av henne runt sekelskiftet
18/1900. På fotot syns namnet ”Kleopatra”.
|
Namnet Kleopatra i hieroglyfer, som här ska läsas från vänster
och, i de fall där två tecken står över resp. under varandra,
uppifrån.
|
Som ett av de allra äldsta mänskliga skriftsystem som världen
känner till har de egyptiska hieroglyferna i modern tid
fortsatt att väcka förundran och fantasier om dolda
hemligheter och ren magi. När astronomen Carl Sagan i ett
avsnitt av sin TV-serie ”Cosmos. A Personal Voyage” på
1980-talet skulle tala om möjligheten att hitta och
kommunicera med främmande civilisationer ute i världsrymden,
började han med fornegyptiskan och dess inskrifter. Fram till
sin slutgiltiga dechiffrering 1822 hade hieroglyferna varit
som en gåtfull kod skapad av en civilisation någon annanstans
ifrån, menade Sagan och berättade sedan hur fransmannen
Champollion till slut knäckte koden med hjälp av faraoniska
namn som Ptolmes (Ptolemaios) och Kleopatra från hellenistisk
tid.
Ett svenskt språkgeni som hjälpte Champollion på traven var
Johan David Åkerblad (1763–1819). Läs min anmälan av
historikern Fredrik Thomassons bok
Rosettastenens förste tolkare
i tidskriften CLIO 30:1 (2017).
Tolkningen av hieroglyferna blev en sensation i 1800-talets
Europa. De namn och titlar som först hade lästs ut från
ristningar på stenar och obelisker blev nyhetsstoff och
uppmärksammade exempel på gåtans lösning. Förutom ovannämnda
”Kleopatra” och "Ptolmes" finns ”Alexander” och ”autokrator”
på möbeln som vi undersöker.
Biografin över Anna Cassels liv och konstnärskap skrivs i
samarbete med Marie Cassel och Paul Schlyter. För det
praktiska projektarbetet med bland annat resor, inventering
och fotografering har vi fått ekonomiskt stöd från Axel och
Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål.
Se också essän
Myt, vision och vetenskap i Anna Cassels konstnärskap
och presentationen av den,
Målarinnan Anna Cassel.
|
